(6 May 1867 - 24 September 1940) was a Hungarian painter, a leading member of the Nagybenya artists' colony and founder of the Kecskemet artists' colony. Born in Som, Ivenyi-Grenwald began his artistic studies under Bertalan Szekely and Keroly Lotz at the Academy of Fine Arts in Budapest (1882-86) and continued them at Munich in 1886-87 and at the Academie Julian in Paris from 1887 to 1890. From 1891 he again worked in Munich; in 1894 he travelled with Ferenc Eisenhut to Egypt, where he painted several oriental-themed works. Beginning in 1889 he had regular exhibitions at the Palace of Art in Budapest. Characteristic of his early pictures is A Hader kardja ("The Warrior's Sword", 1890), a proto-Symbolist treatment of rural genre showing the influence of Jules Bastien-Lepage. After his return to Munich, Ivenyi-Grenwald painted a large-scale genre painting entitled Nihilistek sorsot heznak ("Nihilists Drawing Lots", 1893), a work as notable for its dramatic use of chiaroscuro as for its deeply felt subject-matter. In response to a state commission for the 1896 Millennium Exhibition in Budapest he produced an enormous academic history painting.  Related Paintings of Bela Ivanyi-Grunwald :. | Drying Clothes | In the Valley | Woman by the Water | Ave Maria | Balaton |
Related Artists:
Asta Norregaard
impression artist 1853-1933
Samuel Kiss
1780-1819 Hungarian Samuel Kiss Gallery
ulrica fredrica pasch
Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.